This essay is about the Workers Communist Party. My method for the analyzing part in this essay is qualitative methods such as text and idea analysis. I have chosen the words of Claudin to describe which ideological standpoints Workers Communist Party have. First I write about the background to why Workers Communist Party was formed in 1977. The background is the big split of extreme left wingers from the left party, which formed several organisations such as The Communist Marxist-Leninist Revolutionary Party and The Communist Organization for Marxist-Leninists.

Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men också genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket på grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella såväl som den internationella politiken. Det var också det första valet efter andra världskriget. En av studiens slutsatser är att samtliga partier framställde kommunisterna som ett hot i det under-sökta källmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfällen.

Syftet med studien var att spegla den bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet som framkommer i tidningar mellan 23 januari 1933 till 6 februari 1933. För att kunna göra detta grundades undersökningarna på tre frågeställningar: Hur framställs Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet i tidningarna? Går det att finna någon skillnad beroende på vilken politiska inriktningen tidningarna har? Går det att finna någon skillnad mellan länderna?                     Källorna i studien består av åtta nordiska tidningar från Norge (Aftenposten och Arbeiderbladet), Danmark (Berlingske Tidende och ØstsJællands Folkeblad), Finland (Hufvudstadsbladet) och Sverige (Gefle Dagblad, Arbetarbladet och Norrlandposten). Bilden av Hitler har varierat genom tiderna och hans namn har förknippats med ord som bland annat diktator, ledare, beskyddare, människa och monster. Men genom att det fanns väldigt lite skrivet om Hitler under hans levnad blir tidningar ett sätt att närma sig vad hans samtida samhälle ansåg om honom.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vägen? samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie.

Denna uppsats behandlar debatterna i riksdagen om aga i skolan 1958 och aga i hemmet 1979 med tyngdpunkt på vilka som var debatternas aktörer samt argument. Syftet är att komplettera tidigare forskning i detta ämne genom att göra en jämförelse, analysera samt kartlägga de motioner/riksdagsdebatter som fördes i frågan. Materialet som används i uppsatsen är främst riksdagstryck. Uppsatsen visar att det under riksdagsdebatten 1958 var representanter för Socialdemokraterna och Kommunisterna som var för ett förbud medan representanter från Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern var emot ett förbud. I riksdagsdebatten 1979 fanns det representanter från Moderaterna, Vänsterpartiet kommunisterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna vilka alla var eniga i frågan om ett förbud med undantag av moderaterna där två av debattörerna var emot ett förbud.

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling,Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen.

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling,Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen.

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling,Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen.

Den här uppsatsen handlar om Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna och vilka val de har gjort när det gäller relationen mellan ideologi och röstmaximering. Vänsterpartiet kommunisterna balanserade ofta strax ovanför 4 Procentspärren. Efter namnbytet 1990 kom Vänsterpartiet att öka sin andel av manskåren, för att 1998 göra sitt bästa riksdagsval någonsin. Vi har genom kvalitativa studier av partiprogrammen från 1987, 1996 och 2004 försökt att finna orsaker till denna framgång. Vid vår undersökning har vi fokuserat på vad i dessa partiprogram som kan sägas vara förenligt med rational choice teorin respektive marxism- leninism.

Uppsatsens syfte är att visa hur det svenska kommunistpartiet (SKP) förhöll sig till Sovjetunionens agerande under icke-angreppspakten med Tyskland och konsekvenser av detta. Sovjet var enligt SKP fredens försvarare och i regi av den kommunistiska internationalen så bedrev partiet kritik mot upprustning. Följderna blev att arbetsläger för svenska kommunister upprättades. Razzior mot medlemmar inom SKP företogs och personer med anknytning till SKP avskedades från sina tjänster. Den till SKP tillhörande tidningen Norrskensflamman i Luleå var utpräglat positiv till Sovjets agerande vilket bidrog till att Norrbottenskuriren och Norrländska Socialdemokraten gick till mothugg vilket kom att nå klimax under det finska vinterkriget..

Under Finska Vinterkriget fanns två dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette Norrländska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden då Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades två läger där det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE två dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende på om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier är inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhället utan de speglar också det politiska system som finns i landet.

This thesis aims to investigate how the interests of women are handled in political parties whose opinion programs are based on class interests. The essay constructs a theoretical framework, which shows that the descriptive representation of women is a prerequisite for their subjective interests being represented, however not a guarantee.By studying how the Social Democratic party deals with the demands from the Women's federation, the empirical material sheds light on the theoretical discussion. The study's methodological foundation consists of an ideology critical textual analysis, which focuses on the debate on the design of parental allowance that took place within the party during 2005. During the party's congress the women's federation advocated a proposition for increased individualization of the parental allowance, however the party did not accept it. The analysis confirms the theoretical argumentation that descriptive representation is not a guarantee for the representation of women's interests.

Vietnams krig från 1945 till 1975 är en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det två händelser som allvarligt skadade Nordvietnamsmotståndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionär krigföringinnehåller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har använts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgångspunkt används Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktären och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehållsanalys och uppsatsen är ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn på tid, operativt djup och mänskliga offer och därför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhållande..

Syftet med uppsatsen är att se om den kommunistiska regimen i Kina satsade på att försöka förändra landet och förbättra folkets livssituation genom investeringar i teknik för att därigenom uppnå en ekonomisk utveckling. För att få reda på detta har vi genomfört en litteraturstudie. När det kommunistiska partiet kom till makten i Kina år 1949 började det genomföra ett antal reformer i syfte att få näringslivet på fötter igen. Med Sovjet som förebild kom kommunisterna att satsa hårt på industri och jordbruk. Kollektivisering av jordbruket och stora satsningar inom industrin resulterade i att landets produktion ökade.

Partiets namn var fram till 1990 Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Denna bakgrund har påverkat andra partiers syn på arenan runt och inom Vänsterpartiet vilket innebär att deras demokratisyn har ifrågasatts. När frågan om demokrati kommer på tal, så skapades ett intresse hos oss som uppsatsskribenter hur idéer om demokrati inom Vänsterpartiet kan beskrivas. Då partiet genom tiderna hävdat att de är goda demokrater, men med ett fördjupat innehåll. Denna uppsats vetenskapliga bidrag är att svara på frågan om Vänsterpartiet kan tillskrivas en innehållslig demokratiuppfattning år 2014, denna fråga är extra intressant då en innehållslig demokratisk agenda ibland likställs med en odemokratisk agenda.